Hösten är på gång.

Hösten har kommit till naturrutorna, det har varit kraftigt regn och blåst sista tiden och nu syns det tydliga skillnader från när jag började med att dokumentera mina rutor. De första 10 bilderna är från #1 och de sista 5 bilderna är från #2.

I första rutan kan jag se att växterna börja dö, de minsta blommorna och gräsväxterna börjar bli gråa och bruna på bladen. Det är även en märkbar skillnad i hur de står, tidigare stod de upprätta och nu är de ganska ”hängiga” och känns lite trista. Många blommor och löv har fallit till marken och grenarna på träden och buskarna är kala.

I ruta 2 är läget lite annorlunda, marken är fortfarande fylld av löv men dessa börjar bli mindre och mer smuliga till konsistensen. Barrträden  är oförändrade, likaså murgrönan som växer helt galet överallt. Något jag kan konstatera är att de små skott av träd som tidigare i höst sett livfulla ut nu är bruna och lite hängigare. Man märker att solen inte strålar lika länge om dagen som i början av hösten.

 

Annonser

Vildmorot?

vildmorot

Tror jag har identifierat en vildmorot. På exkursionen med Bertil på Södra Hällarna hittade vi flera vildmorötter, karakteristiskt för dessa är att de formerar den döda klasen med blommor på ett ”plattare” sätt än exempelvis ”hundkex”.

Misstänker jag kan identifiera en kameraglad hund i bakgrunden.

Naturrutan 3.

Identifierade hagtorn i min naturruta idag 30/10, och lite besök av Åsa och våra hundar.

Rutorna har förändrat sig lite sedan förrförra veckan, kraftig nederbörd har gjort marken blöt och många växter har dött sedan sist. Dock är naturrutan i skogen ganska så oförändrat, ett träd har blåst ned i närheten och några löv har samlats på marken men annars är det sig likt.

Det vi kan se är att naturen förbereder sig för hösten och vintern som kommer snart, både i skuggig miljö (#2) och där solen lyser på (#1).

Vissa svampar som jag sett de tidigare besöken var borta vid senaste besöket, huruvida det beror på mänsklig/hund påverkan eller naturens gång vet jag ej då rutorna ligger i anslutning till en promenadstig.

 

Översiktsbilder ruta 1 & 2.

Den första bilen visar vart naturruta 1 ligger, på högra sidan om stigen precis vid de rödbruna buskarna.

Den andra bilden visar skogsdungen där naturruta 2 gömmer sig, rätt bakom det främsta trädet och innanför klungan med träd.

Jag har valt dessa platser då de kan skildra en olikhet i naturens gång till trots för att det är samma årstid och geografiska läge för bägge.

Naturrutan Söderläge

20170916_163046_001Naturruta 1 – Söderläge.

 

Naturruta 1 ligger i ett vattenskyddsområde i Södra Visby, se karta, och vetter mot söder vilket ger den goda solförhållanden jämfört med ”naturruta 2” som ligger 10 meter bort i tät blandskog. Rutan är i hörnet av ett ängsområde där den mänskliga påverkan är väldigt liten, enstaka hundar med ägare som strosar förbi. Ängsområdet slås på försommaren och sommaren då växtligheten ökar som mest för att undvika att växa igen helt. Första observationen gjordes helgen vecka 37 och mycket av växterna har redan slutat växa för säsongen.

De biotiska faktorerna i den första rutan som upptäckts vid första besöket (vecka 37) är att området är rikt på fågelliv och insekter vilket bidrar till hur området ser ut och vilka växter som finns samt förutsättningarna och möjligheten för växtarterna att leva vidare.  Då området är skyddat är de abiotiska företeelserna påverkade av människan begränsade till underhåll av området och fotgängare som passerar.

Naturruta 2 är desto mer skyddad då den ligger inuti en tät skogsdunge, både biotiskt då den är svårtillgänglig för fåglar och solljus att komma in samt att de abiotiska faktorerna är mer kontrollerade då väldigt få människor passerar och inget underhåll sker heller i dungen. Temperaturen är vecka 37 betydligt lägre i naturruta 2 då solens ljus inte når in under trädkronorna vilket kan vara orsaken till ett lägre antal växtarter i marknivå. Träden i andra rutan var betydligt högre än i första vilket tyder på att de konkurrerar om solljuset.

Lektionsplanering.

Lektionsplanering: Vi gör vår egen talrad.

Namn: Mathilda Persson

Tlfnr: **********

Lokal lärarutbildare: Lena Falke

Klassrummet ligger i en separat, grå paviljong på skolgården.

Årskurs och ämne: Förskoleklass, matematik (Mattelek).

Kursplanens syfte: Läroplanens avsnitt för förskoleklass beskriver de förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom olika ämnen för att förbereda dem för skola och fritidshem.

Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer. Eleverna ska därför utmanas och stimuleras att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem på olika sätt med olika uttrycksformer samt för att utforska och beskriva sin omvärld.[1]

Matteleklektionen kommer att behandla olika matematiska uttrycksformer i flera skilda sammanhang vilket ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att förstå och sammankoppla de skilda representationerna för talen som abstrakt räknesätt samt talen på talraden. Lektionen är en avslutande och sammanfattande del i ett större temaarbete om talraden där lärarna har arbetat med läromedlet Tänka, resonera och räkna.[2] Lektionen kommer således också att vara en form av summativ och formativ bedömning på hur väl eleverna har förstått talraden och dess innebörd.

Undervisning i förskoleklass är, som ovan nämnt, förberedande för eleverna inför skolan och den struktur och arbetsgång eleverna kommer möta där vilket innebär att lektionsinnehåll och undervisningssyfte strävar mot Läroplanens syfte och förmågor för årskurserna 1–3. De förmågor och det syfte den här lektionen arbetar för att förbereda från årskurs 1–3 i ämnet matematik är

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.[3]

Lektionen handlar om att skapa en tom talrad som eleverna genom ett spel ska fylla med korrekt placerade tal med valfria uttrycksformer. Här får eleven möjlighet att utveckla sina förmågor genom abstaktionsprincipen då vi blandar uttrycksformerna för talen samt principen om stabil ordning då denna förmåga krävs för att placera ut talen rätt på den tomma talraden.[4]

 

Centralt innehåll som ska behandlas:

  • Enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem.
  • Naturliga tal och deras egenskaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning.[5]

Lektionens centrala innehåll är hämtat ur Läroplanen för förskoleklass och undervisningens moment följer det centrala innehållet i ämnet matematik. Momenten eleverna kommer att arbeta med innefattar ”enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem” när de ska skapa talraden, och när de sedan fyller i med tärningens antal i spelet. I detta moment kommer eleverna få samarbeta med varandra, samtala kring matematiska problem som addition, ordningstal, ordningsföljd och luckor i talraden. När vi i hel grupp samtalar kring talraderna i slutet på lektionen ställer läraren frågor som gör att barnen måste använda matematiskt resonemang för att berätta om hur de arbetade med talraden och tärningsspelet.

Talraden som den här förskoleklassen arbetar med innehåller naturliga och hela tal i korrekt ordning vilket även Läroplanen för förskoleklass anger som centralt innehåll, ”naturliga tal och deras egenskaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning.” Genom att låta eleverna arbeta med de olika uttrycksformerna samt att överföra förståelse för tärningens prickar till motsvarande tom ruta i talraden utvecklar eleverna kunskaper i naturliga tals ordning och antal.

Mål för lektionen och genomförande: Undervisningstillfället är uppbyggt av direkt undervisning, en kortare stund med eget arbete vid arbetsbord under lärarens uppsikt samt genom ett tärningsspel där eleverna spelar tillsammans i par, alternativt med läraren. Lektionen avslutas med en genomgång tillsammans och återkoppling till tidigare arbete med området.

Lektionen börjar med att läraren samlar eleverna kring ett större arbetsbord där alla får plats och läraren kan se alla eleverna. Läraren inleder lektionen med att berätta att lektionen kommer handla om talraden och återkoppla till tidigare lektioner då eleverna arbetat med talraden under de sju föregående lektionerna. Läraren frågar eleverna om de kan berätta om talraden, vad det är och vilka egenskaper talraden besitter. Här kan läraren anpassa frågorna till eleverna beroende på vem som ska svara för att få en chans att uppfatta brister i kunskap hos enskilda elever, om sådana finns, för att upptäcka om det finns en utökad, och vilken, kunskap hos de elever som förstått och lärt sig mera. Läraren berättar om lektionens syfte och mot vilket mål klassen kommer arbeta i den här uppgiften. Syftet och målet är att eleverna själva klarar av att placera talen på rätt plats och i rätt ordning på talraden även om talen de ska placera ut kommer slumpmässigt med hjälp av tärningen. (4 minuter).

Nästa moment blir att förklara för eleverna hur de ska genomföra lektionens första del, här börjar läraren med att berätta att det är talraden som eleverna ska få rita själva, och att talraden ska bestå utav 12 tomma rutor efter varandra på ett papper och tydliggöra att de inte ska fylla rutorna direkt. När instruktionerna är färdiga kontrollerar läraren att eleverna har förstått genom att be eleverna återberätta instruktionerna till läraren. På så vis kan läraren se om instruktionerna var tillräckliga eller om hen behöver förtydliga sig, alternativt själv rita en talrad på ett tomt ark för att demonstrera momentet.

Därefter får eleverna hämta sina pennaskar ur lådorna och återvända till arbetsbordet, läraren delar ut ett tomt ark till varje elev och eleverna får börja rita sina tomma talrader. Eleverna sitter vid arbetsbordet och ritar enskilt och lärarens roll under detta momentet blir att följa upp elevernas ritande, se till att de förstod uppgiften och fråga kontrollfrågor för att stämma av förståelsen under arbetets gång. Om eleverna önskar hjälp av läraren så används ”rött-kort”-principen som den här klassen har arbetat med under några veckor, en metod där eleven ställer ett rött placeringskort framför sig på bänken när hen önskar hjälp. Med denna metod blir det mindre skrik och spring efter lärarens hjälp i klassrummet och läraren kan med en snabb överblick på eleverna se vem som behöver hjälp. (8–15 minuter).

När alla eleverna gjort klart den tomma talraden är det ett nytt moment för att få fylla den med representationer för talen tillsammans med en klasskamrat. Indelningen av arbetsgrupperna görs i förväg för att optimera lärandet under momentet och för att skapa en bra undervisningsmiljö för alla eleverna. Eleverna sitter fortfarande vid arbetsbordet när läraren samlar dem kring nya instruktioner, läraren frågar vad eleverna tror den tomma talraden ska användas till och hur de tror att den ska fyllas, här får läraren möjlighet att stämma av kunskaper och förståelse hos enskilda elever för att se om de förstått principen med talraden och deras förmåga att logiskt tänka kring talraden. Läraren förklarar att eleverna parvis ska fylla i sina talrader med hjälp av en tärning, läraren demonstrerar hur spelet går till genom att slå en tärning en gång, talet på tärningen motsvarar det tal som den eleverna ska rita på sina talrader i arbetsgruppen. Här visar läraren hur eleverna kan välja att fylla i sin talrad med streck, prickar eller siffror. Läraren demonstrerar även på sin egna tomma talrad genom att låta ett par elever få slå en respektive två tärningar och läraren fyller i den tomma rutan med streck, pluppar eller tal.

Detta moment upprepas minst 6 gånger för att fylla bägge kamraternas talrader upp till siffran 6, därefter får eleverna en till tärning så att varje par nu har två tärningar att slå med. Eleverna slår fortfarande varannan gång och hjälps åt att addera de två tärningarnas tal till ett tal mellan 7 – 12 för att så kunna komplettera hela talraden. Om tärningen/tärningarnas summa visar ett tal som eleven redan fyllt i får hen slå igen tills hela raden är fylld. Under spelets gång går läraren runt mellan eleverna och observerar deras kunskaper, resonemangsförmåga och matematiska färdigheter för att dokumentera elevernas framgång. Läraren kan även hjälpa eleverna räkna vid större additioner om de önskar hjälp. (15 – 20 minuter).

Det sista momentet på lektionen är då eleverna är färdiga med talraderna och tillsammans visar upp dessa och får i hel grupp berätta parvis om sina talrader och vilka representationen av talen de har ritat i varje ruta. Läraren ställer frågor om likheter och skillnader mellan talraderna och mellan varje tal i de olika talraderna, läraren kan låta eleverna visa hur de har tänkt och förklara varför de valt att rita de olika uttrycksformerna på talraden. Här får eleverna träna på att använda matematiska begrepp, resonemangsförmåga samt att samtala och lyssna i gruppen och med lärarens som diskussionsledare. Läraren får även här en kunskapsavstämning av de enskilda eleverna genom att lyssna på elevernas resonemang och se att talraderna är korrekt ifyllda. Läraren avslutar lektionen med att sammanfatta talradens uppbyggnad med hjälp av eleverna och kan stämma av om de nått målet med lektionstillfället. (5 – 10 minuter.)

Målen från Läroplanen som eleverna arbetar mot under lektionstillfället är från kunskapskrav för årskurs 3.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.[6]

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.[7]

Bedömning: Lektionens mål handlar om att på ett grundläggande sätt befästa talens ordning mellan 1-12 och på talraden samt att kunna samtala kring talraden och dess tal. Kunskapskraven i årskurs 3 som eleverna arbetar för att nå är

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.[8]

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.[9]

Då eleverna får arbeta med talraden, placera ut talen i rätt ordning och på rätt plats ges dom möjlighet att urskilja ett grundläggande mönster i den orörda talföljden med naturliga, hela tal. Genom att tidigt befästa kunskapen om talens placering på talraden får de tidigt en kunskap om hur talföljden ser ut och fungerar. Eleverna har arbetat med talraden under sju lektioner tidigare där de fått se, känna, gå på, klappa, och på flera uttryckssätt lära sig talens placering på talraden. Den summativa bedömningen av elevernas kunskap om talens placering får läraren genom att avläsa den färdigt ritade talraden i slutet av lektionen då hen väldigt lätt ser om eleven förstått principen om stabil ordning genom att ha placerat talen i dess korrekta ordning. Genom att samtala kring talraden och hur de enskilda eleverna har placerat talen ser läraren hur eleven har tänkt och eventuella fel så som otydliga teckningar eller felsägningar kan återkopplas och eleven får en chans att tänka om.

När eleverna får samtala och svara på frågor före, under och efter lektionen arbetar de mot att kunna använda matematiska resonemang och matematiskt tänkande och begrepp i ett meningsfullt sammanhang. Då läraren styr samtalen och väljer vilka frågor hen ska ställa till vilken elev kan läraren få värdefull information om vilken kunskap eleven besitter i förhållande till målen för lektionstillfället.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Referenslista

Björklund, Camilla. (2013) En, två, många. Stockholm: Liber.

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Reviderad 2016. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.

Sterner, Görel; Helenius, Ola & Wallby, Karin. (2014) Tänka, resonera och räkna. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

[1] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Skolverket (2016). S. 21

[2] Tänka, resonera och räkna. Sterner, G., Helenius, O., Wallby, K. (2014)

[3] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Skolverket (2016). S. 55

[4] Ett, två, många. Björklund, Camilla. Liber (2013) Stockholm. S. 47

[5] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Skolverket (2016). S. 22

[6] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Skolverket (2016) S. 60.

[7] Ibid., S. 61.

[8] Ibid., S. 60

[9] Ibid., S. 61.