Lektionsplanering.

Lektionsplanering: Vi gör vår egen talrad.

Namn: Mathilda Persson

Tlfnr: **********

Lokal lärarutbildare: Lena Falke

Klassrummet ligger i en separat, grå paviljong på skolgården.

Årskurs och ämne: Förskoleklass, matematik (Mattelek).

Kursplanens syfte: Läroplanens avsnitt för förskoleklass beskriver de förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom olika ämnen för att förbereda dem för skola och fritidshem.

Undervisningen ska ta tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer. Eleverna ska därför utmanas och stimuleras att använda matematiska begrepp och resonemang för att kommunicera och lösa problem på olika sätt med olika uttrycksformer samt för att utforska och beskriva sin omvärld.[1]

Matteleklektionen kommer att behandla olika matematiska uttrycksformer i flera skilda sammanhang vilket ger eleverna möjlighet att utveckla förmågan att förstå och sammankoppla de skilda representationerna för talen som abstrakt räknesätt samt talen på talraden. Lektionen är en avslutande och sammanfattande del i ett större temaarbete om talraden där lärarna har arbetat med läromedlet Tänka, resonera och räkna.[2] Lektionen kommer således också att vara en form av summativ och formativ bedömning på hur väl eleverna har förstått talraden och dess innebörd.

Undervisning i förskoleklass är, som ovan nämnt, förberedande för eleverna inför skolan och den struktur och arbetsgång eleverna kommer möta där vilket innebär att lektionsinnehåll och undervisningssyfte strävar mot Läroplanens syfte och förmågor för årskurserna 1–3. De förmågor och det syfte den här lektionen arbetar för att förbereda från årskurs 1–3 i ämnet matematik är

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.[3]

Lektionen handlar om att skapa en tom talrad som eleverna genom ett spel ska fylla med korrekt placerade tal med valfria uttrycksformer. Här får eleven möjlighet att utveckla sina förmågor genom abstaktionsprincipen då vi blandar uttrycksformerna för talen samt principen om stabil ordning då denna förmåga krävs för att placera ut talen rätt på den tomma talraden.[4]

 

Centralt innehåll som ska behandlas:

  • Enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem.
  • Naturliga tal och deras egenskaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning.[5]

Lektionens centrala innehåll är hämtat ur Läroplanen för förskoleklass och undervisningens moment följer det centrala innehållet i ämnet matematik. Momenten eleverna kommer att arbeta med innefattar ”enkla matematiska resonemang för att undersöka och reflektera över problemställningar samt olika sätt att lösa problem” när de ska skapa talraden, och när de sedan fyller i med tärningens antal i spelet. I detta moment kommer eleverna få samarbeta med varandra, samtala kring matematiska problem som addition, ordningstal, ordningsföljd och luckor i talraden. När vi i hel grupp samtalar kring talraderna i slutet på lektionen ställer läraren frågor som gör att barnen måste använda matematiskt resonemang för att berätta om hur de arbetade med talraden och tärningsspelet.

Talraden som den här förskoleklassen arbetar med innehåller naturliga och hela tal i korrekt ordning vilket även Läroplanen för förskoleklass anger som centralt innehåll, ”naturliga tal och deras egenskaper och hur de kan användas för att ange antal och ordning.” Genom att låta eleverna arbeta med de olika uttrycksformerna samt att överföra förståelse för tärningens prickar till motsvarande tom ruta i talraden utvecklar eleverna kunskaper i naturliga tals ordning och antal.

Mål för lektionen och genomförande: Undervisningstillfället är uppbyggt av direkt undervisning, en kortare stund med eget arbete vid arbetsbord under lärarens uppsikt samt genom ett tärningsspel där eleverna spelar tillsammans i par, alternativt med läraren. Lektionen avslutas med en genomgång tillsammans och återkoppling till tidigare arbete med området.

Lektionen börjar med att läraren samlar eleverna kring ett större arbetsbord där alla får plats och läraren kan se alla eleverna. Läraren inleder lektionen med att berätta att lektionen kommer handla om talraden och återkoppla till tidigare lektioner då eleverna arbetat med talraden under de sju föregående lektionerna. Läraren frågar eleverna om de kan berätta om talraden, vad det är och vilka egenskaper talraden besitter. Här kan läraren anpassa frågorna till eleverna beroende på vem som ska svara för att få en chans att uppfatta brister i kunskap hos enskilda elever, om sådana finns, för att upptäcka om det finns en utökad, och vilken, kunskap hos de elever som förstått och lärt sig mera. Läraren berättar om lektionens syfte och mot vilket mål klassen kommer arbeta i den här uppgiften. Syftet och målet är att eleverna själva klarar av att placera talen på rätt plats och i rätt ordning på talraden även om talen de ska placera ut kommer slumpmässigt med hjälp av tärningen. (4 minuter).

Nästa moment blir att förklara för eleverna hur de ska genomföra lektionens första del, här börjar läraren med att berätta att det är talraden som eleverna ska få rita själva, och att talraden ska bestå utav 12 tomma rutor efter varandra på ett papper och tydliggöra att de inte ska fylla rutorna direkt. När instruktionerna är färdiga kontrollerar läraren att eleverna har förstått genom att be eleverna återberätta instruktionerna till läraren. På så vis kan läraren se om instruktionerna var tillräckliga eller om hen behöver förtydliga sig, alternativt själv rita en talrad på ett tomt ark för att demonstrera momentet.

Därefter får eleverna hämta sina pennaskar ur lådorna och återvända till arbetsbordet, läraren delar ut ett tomt ark till varje elev och eleverna får börja rita sina tomma talrader. Eleverna sitter vid arbetsbordet och ritar enskilt och lärarens roll under detta momentet blir att följa upp elevernas ritande, se till att de förstod uppgiften och fråga kontrollfrågor för att stämma av förståelsen under arbetets gång. Om eleverna önskar hjälp av läraren så används ”rött-kort”-principen som den här klassen har arbetat med under några veckor, en metod där eleven ställer ett rött placeringskort framför sig på bänken när hen önskar hjälp. Med denna metod blir det mindre skrik och spring efter lärarens hjälp i klassrummet och läraren kan med en snabb överblick på eleverna se vem som behöver hjälp. (8–15 minuter).

När alla eleverna gjort klart den tomma talraden är det ett nytt moment för att få fylla den med representationer för talen tillsammans med en klasskamrat. Indelningen av arbetsgrupperna görs i förväg för att optimera lärandet under momentet och för att skapa en bra undervisningsmiljö för alla eleverna. Eleverna sitter fortfarande vid arbetsbordet när läraren samlar dem kring nya instruktioner, läraren frågar vad eleverna tror den tomma talraden ska användas till och hur de tror att den ska fyllas, här får läraren möjlighet att stämma av kunskaper och förståelse hos enskilda elever för att se om de förstått principen med talraden och deras förmåga att logiskt tänka kring talraden. Läraren förklarar att eleverna parvis ska fylla i sina talrader med hjälp av en tärning, läraren demonstrerar hur spelet går till genom att slå en tärning en gång, talet på tärningen motsvarar det tal som den eleverna ska rita på sina talrader i arbetsgruppen. Här visar läraren hur eleverna kan välja att fylla i sin talrad med streck, prickar eller siffror. Läraren demonstrerar även på sin egna tomma talrad genom att låta ett par elever få slå en respektive två tärningar och läraren fyller i den tomma rutan med streck, pluppar eller tal.

Detta moment upprepas minst 6 gånger för att fylla bägge kamraternas talrader upp till siffran 6, därefter får eleverna en till tärning så att varje par nu har två tärningar att slå med. Eleverna slår fortfarande varannan gång och hjälps åt att addera de två tärningarnas tal till ett tal mellan 7 – 12 för att så kunna komplettera hela talraden. Om tärningen/tärningarnas summa visar ett tal som eleven redan fyllt i får hen slå igen tills hela raden är fylld. Under spelets gång går läraren runt mellan eleverna och observerar deras kunskaper, resonemangsförmåga och matematiska färdigheter för att dokumentera elevernas framgång. Läraren kan även hjälpa eleverna räkna vid större additioner om de önskar hjälp. (15 – 20 minuter).

Det sista momentet på lektionen är då eleverna är färdiga med talraderna och tillsammans visar upp dessa och får i hel grupp berätta parvis om sina talrader och vilka representationen av talen de har ritat i varje ruta. Läraren ställer frågor om likheter och skillnader mellan talraderna och mellan varje tal i de olika talraderna, läraren kan låta eleverna visa hur de har tänkt och förklara varför de valt att rita de olika uttrycksformerna på talraden. Här får eleverna träna på att använda matematiska begrepp, resonemangsförmåga samt att samtala och lyssna i gruppen och med lärarens som diskussionsledare. Läraren får även här en kunskapsavstämning av de enskilda eleverna genom att lyssna på elevernas resonemang och se att talraderna är korrekt ifyllda. Läraren avslutar lektionen med att sammanfatta talradens uppbyggnad med hjälp av eleverna och kan stämma av om de nått målet med lektionstillfället. (5 – 10 minuter.)

Målen från Läroplanen som eleverna arbetar mot under lektionstillfället är från kunskapskrav för årskurs 3.

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.[6]

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.[7]

Bedömning: Lektionens mål handlar om att på ett grundläggande sätt befästa talens ordning mellan 1-12 och på talraden samt att kunna samtala kring talraden och dess tal. Kunskapskraven i årskurs 3 som eleverna arbetar för att nå är

Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.[8]

Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.[9]

Då eleverna får arbeta med talraden, placera ut talen i rätt ordning och på rätt plats ges dom möjlighet att urskilja ett grundläggande mönster i den orörda talföljden med naturliga, hela tal. Genom att tidigt befästa kunskapen om talens placering på talraden får de tidigt en kunskap om hur talföljden ser ut och fungerar. Eleverna har arbetat med talraden under sju lektioner tidigare där de fått se, känna, gå på, klappa, och på flera uttryckssätt lära sig talens placering på talraden. Den summativa bedömningen av elevernas kunskap om talens placering får läraren genom att avläsa den färdigt ritade talraden i slutet av lektionen då hen väldigt lätt ser om eleven förstått principen om stabil ordning genom att ha placerat talen i dess korrekta ordning. Genom att samtala kring talraden och hur de enskilda eleverna har placerat talen ser läraren hur eleven har tänkt och eventuella fel så som otydliga teckningar eller felsägningar kan återkopplas och eleven får en chans att tänka om.

När eleverna får samtala och svara på frågor före, under och efter lektionen arbetar de mot att kunna använda matematiska resonemang och matematiskt tänkande och begrepp i ett meningsfullt sammanhang. Då läraren styr samtalen och väljer vilka frågor hen ska ställa till vilken elev kan läraren få värdefull information om vilken kunskap eleven besitter i förhållande till målen för lektionstillfället.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Referenslista

Björklund, Camilla. (2013) En, två, många. Stockholm: Liber.

Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Reviderad 2016. Mölnlycke: Elanders Sverige AB.

Sterner, Görel; Helenius, Ola & Wallby, Karin. (2014) Tänka, resonera och räkna. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

[1] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Skolverket (2016). S. 21

[2] Tänka, resonera och räkna. Sterner, G., Helenius, O., Wallby, K. (2014)

[3] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Skolverket (2016). S. 55

[4] Ett, två, många. Björklund, Camilla. Liber (2013) Stockholm. S. 47

[5] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Skolverket (2016). S. 22

[6] Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Reviderad 2016. Skolverket (2016) S. 60.

[7] Ibid., S. 61.

[8] Ibid., S. 60

[9] Ibid., S. 61.

Bom Bild 9 A – Solen i akvareller.

Lektionsplaneringen är anpassad till en klass i årskurs 3 och tidsomfattningen är en utökad bildlektion där teknikerna förklaras och eleverna ska hinna måla efter dem fått inspiration av min länk https://www.youtube.com/watch?v=vBJ2-75ZUFc, vilket gör att lektionen kommer ta ca 60-90 minuter.

Läraren kommer att starta lektionen med att presentera uppgiften som är att arbeta med akvarell genom lavering, blomstring samt olika typer av skrapning på den färdiga bilden. Läraren visar konkreta exempel samt demonstrerar hur teknikerna och verktygen används på ett pedagogiskt och lättförståeligt sätt. Därefter kommer eleverna att se filmen i länken som är ett bildspel av vackra solnedgångar, för att sedan med sina nyförvärvade kunskaper om teknikerna få skapa sin egen tolkning av en solnedgång.

Ramarna för skapandet är att använda teknikerna som är presenterade men så länge motivet är en solnedgång kan resten av konstverket föreställa vad som helst, det är fritt att tolka utifrån sin fantasi eller med inspiration av filmen. Läraren kommer under lektionens gång att ha samtligt material framme för att kunna visa eleverna om de glömmer någon av teknikerna under arbetets gång. Materialet som används är akvarellfärg, palett, penslar, vatten, svampar, palettknivar, små tunna pinnar för att skrapa med samt anpassade papper på 180 gram.

Läroplanen har som mål för eleven att i årskurs 6 kunna ” I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck.” Genom denna lektionsplanering kommer läraren kunna bedöma huruvida eleven kan arbeta med de olika tekniker hen presenterat och klarat av att skapa den typen av bild som presenteras i denna planering. För att eleven ska förstå kommer läraren visa tekniker för akvarellmålning, olika redskap som kan användas och uppmuntra eleven att använda sig av dessa när hen ska måla sin egen bild. Genom dessa instruktioner och förklaringar från läraren ges eleven förutsättningar för att arbeta mot målen samt förstå innehållet i lektionen.

BOM Bild 9B – Länktips.

Här kommer ett urval av bra länkar att hitta bilder samt uppgifter att använda i skolarbete på bildlektionerna. Lite som inspiration.

 

BOM Musik 8B – Reflektion.

Idag har jag tillsammans med Sandra hållit i en mindre musiklektion  på 10 minuter. Mallen för lektionen finns i ett tidigare inlägg där vi beskriver hur vi hade utfört lektionen om vi hade ett helt lektionspass att fylla. Idag gjorde vi en förminskad version där våra klasskamrater fick agera lågstadieelever.

Utförandet av aktiviteten gick väldigt bra, vi förklarade först hur aktiviteten går till och sedan pratade vi lite kort om våra mål och hur vi tänker att läraren ska bedöma eleverna samt hur vi kopplade lektionsplaneringen till Läroplanen i musik.

Våra elever utförde sin aktivitet på ett bra och kreativt sätt och det syntes att alla var delaktiga då vi gick runt och observerade grupparbetet i klassen medans dom arbetade. Vi kanske hade en för stor uppgift i förhållande till tiden då en av grupperna knappt hann klart. Det är svårt att bedöma tidsåtgången när eleverna ska arbeta tillsammans då man som lärare gärna vill ha gjort så mycket som möjligt på en kort tid. Vi förklarade i början av vår redovisning att tiden var knapp och att våra klasskamrater gärna kunde ha det i åtanke när de pratade och genomförde uppgiften.

Vi hade planerat att utföra flera moment utifrån uppgiften de fick men det hann vi inte med. Tidsåtgång är definitivt något som jag behöver arbeta med inför mitt framtida yrke som lärare. Jag tror att det är en kunskap  som successivt växer fram ju fler tillfällen vi får att göra lektionsplaneringar under studie tiden samt på framtida praktikperioder.

Lektionen gick som vi hade planerat och alla deltog aktivt och visade att de hade förstått hur vi ville att det skulle utföras vilket är en bekräftelses på att man pedagogiskt har förklarat. Det jag ska ta till mig och arbeta på är min tidsuppfattning och att lära mig att verken under eller överplanera lektionerna. Jag vill även tillägga att det var väldigt givande och lärorikt att få se mina klasskamraters lektionsplaneringar samt att delta i deras aktiviteter.

BOM Musik 8 A – Lektionsplanering.

Skapa rörelser till sånger.

Den här musikaktiviteten är en bred och inkluderande aktivitet där eleverna arbetar tillsammans för att gemensamt skapa rörelser till välkända barnlåtar som tidigare har sjungits i undervisningen. Lektionen lämpar sig för alla årskurser då den går att utveckla till äldre elever samt förenkla till yngre, dock har vi arbetat fram en lektion som vi anser passar förskolan samt årskurs 1. Lektionen vi har skapat sträcker sig över en lektionstimme det vill säga cirka 45 minuter.

På lektionen kommer eleverna i mindre grupper att bli tilldelade kända låtar som vi arbetat med tidigare i musikundervisningen, det ska vara lätta och välkända låtar så att alla eleverna kan förstå uppgiften och bidra aktivt. Deras uppgift blir sedan att gestalta låten med kroppen eller händerna så att rörelserna passar in i texten. Sedan ska grupperna visa upp sina kompositioner för varandra och lära ut sina rörelser till de andra grupperna. När grupperna presenterar sina rörelser sjunger hela klassen med i sången. Varje sång upprepas tills resterande elever har lärt sig de nya rörelserna.

Vi har valt att fokusera på det egna skapandet i vår lektionsplanering, men det är fortfarande av vikt att eleverna följer med i instruktionerna, lyssnar och tar till sig samt deltar i de andra gruppernas övningar.

Målen i den här lektionen är att eleven ska kunna skapa matchande rörelser till låtarna och visa upp dem för klassen. Läroplanen har målet för betyg E i årskurs 6 ”Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition.” (Läroplanen för grundskolan, fritidshemmet och förskolan. 2011 S. 103.).

För att konkretisera målen för eleverna kan det vara viktigt att förtydliga vikten av att alla deltar i gruppen för att på bästa möjliga sätt skapa något gemensamt. Det går även att visa eleverna hur man sätter rörelse till en sång  genom att ge ett exempel.

Den här lektionen går att anpassa svårighetsgrad genom att välja andra låtar, akustiska eller med ett språk de ej behärskar, då blir tolkningen mera abstrakt och läraren lägger ännu mera vikt vid att eleverna aktivt ska lyssna. Det går även att styra aktiviteten genom att dela ut ett ord i sången åt varje elev, detta kan också göras i helklass.  För att variera lektionen ytterligare kan läraren välja att ge alla grupperna samma låt för att sedan jämföra resultaten i helklass.

Läraren kommer att bedöma elevernas förmåga att koppla orden till en uttrycksform, deras kreativitet och deras engagemang. Det går även att observera grupperna när de samtalar kring uppgiften för att se vad varje enskild elev bidrar med till gruppen. Samt att vid framförandet vara observant på om eleverna klarar av att sjunga samtidigt som dem rör sig.

Referenslista.

Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. 2011. Skolverket.